Spread your wings to fly

♥ Henrik Berggren ♥
 
Jag sa ju att jag skulle skriva mitt inlägg om musik oxå, jag sa att det bara skulle ta ett par dagar, det gick en vecka igen. aja, sånt som händer. Nu är klockan nio på mogonen en lördag och jag har sovit 8 timmar inatt så sitter här o skriver nu. Har på senaste tiden vant mig vid 5 timmars sömn igen, hoppas vända på det i år. Så, tillbaka till ämnet, 2017 års musik. Vi kör de vanliga rubrikerna, ni får tänka på nu att jag varit på ca 40 konserter och 3 festivaler under året så nu blir det ännu svårare för mig att välja men nu kör vi ;)
 
Bästa konsert
Den alltid svåraste kategorin, var det Håkan på stadion i regnet? eller att vara centimeter från Henrik Berggren i Linköping? eller Little Jinder på Arbis när jag stod med armarna på scenen? eller kanske All Time Low/Hey Charlie/Creeper när jag fick allt o lite till? eller varför inte Berlin och träffa Good Charlotte? Kanske även att återupptäcka Rise Against pga Sleeping With Sirens? Tonårsdrömmen Tokio hotel? Eller att dansa o sjunga mig hes till Björnsatammen med Michael och Jan? Alla de där såklart! Men min favoritkonsert var att se Papa Roach på en liten och varm klubbspelning, de är så extemt bra live och publiken var helt magisk. Vi talar om ett moshpit som gjorde hela golvet till ett hål, hela golvet, skojar inte här, det var mäktigt att vända sig om och se det samtidigt som man pressades framåt, haha, var dock ett jäkla bra crowd som aldrig kändes för thight och ingen som hoppade på mig eller så, förlåt men kändes att det var 18årgräns. All Time Low kunde jag inte knappt andas på och fick konstant armbågar i huvet o bröstet, så många unga svimmade där framme, ingen svimmade på Papa Roach vad jag minns, vi vuxna vet hur mycket pushing som är ok och jag tror vi har lärt oss att äta mer innan och ta hand om oss själva. Dock kan jag inte minnas att jag varit såndär som kidsen är idag men det har jag säkert, jag var iaf mycket sämre på att ta hand om mig själv förr. haha lång rant, sorry, jag ska gå på en massa kids-spelningar i år så kommer att behöva utstå en del, det är lugnt, jag älskar när mina band lockar ny och ung publik, de lär sig i sinom tid och kommer sitta som jag sitter nu och gnälla när de är 28 och fortfarande går på konserter med en publik på 13-17 som majoritet. Dock älskar jag att de ser upp till mig, det finns trots allt väldigt många som sköter sig och är fina mot varandra. 
 
Bästa festivalspelning
Linkin Park, det dinns inget att säga, samtidigt finns det allt att säga. Jag saknar Chester så mycket, hela tiden, det gör lixom bara ont i mig. Den där spelningen var så mycket av en win för mig, jag stod så bra till och de fyllde verkligen fältet på Bråvalla, alla skulle se Linkin Park. Allt kändes så jävla värdigt den där kvällen. Jag hade längtat efter att äntligen få se dem i så sjukt många år, jag var typ 11 år när jag började lyssna och de har varit med mig sedan dess, trots förändringar i musksmak och förändringar i deras sound, jag har aldrig släppt dem. Jag har inte släppt dem nu heller, känner lite hur jag vill skriva ett eget inlägg bara om dem men jag klarar inte det just nu. 
 
En annan sjukt bra festivalspelning var Little Jinder, helt crazy och var så mysigt att Miriam Bryant gästade på den, var även sjukt kul att se min Miriam fylla hela fältet på Bråvalla på sin egen spelning. Henrik Berggren på Bråvalla var ju oxå helt amazing eftersom han mot min förmodan fyllde hela fältet, jag trodde inte det, skönt att ha fel, älskar att bd och shoreline har blivit en kult, det är vackert. Popaganda var ju bara helt magiskt i sig, en fenomenal helg med fina nyblivna vänner, känns lite som jag känt Michael o Jan hela livet, allt klickar så bra när man umgås med dem på festival o konsert, ska bli kul med Where´s the music i år, bara några veckor kvar nu. 
 
Bästa klubbgig/gratiskonsert utomhus
Hampus Carlsson på Malmöfestivalen (äntligen), Linnea Henriksson där oxå och Frida Hyvönen och Henrik Berggren och Oskar Linnros, haha. var mysigt med Little Jinder i Linköping efter hennes turnéavslut redan varit oxå. klubbgig är det ju Thomas Stenström, Solen och Björnstammen som regerar på, solklart även Little Jinder och Henrik Berggren här. 
 
Bästa album
 
Hur ska jag kunna välja när jag köpt 40 cd och 10 vinyl? haha, men jag tror det var Henrik Berggrens comeback ändå. Andra skivor som är bra är:
Creeper
James Blunt
The Rasmus
Sleeping With Sirens
All Time Low
Timo Räisänen
Oskar Linnros
Pink oxå
Papa Roach
You Me At Six
The Amazons
Hurts
Säkert!
Ed Sheeran
Foster The People
Pvris
Nothing But Thieves
Erik Hassle
 
Bästa låt
Finns två playlists på min spotify, länkar dem här, kan inte välja. Min mest spelade är min blanket song nummer ett (blanket song/snuttefiltlåt - för mig en låt som jag lyssnar på för att lugna min rush av tankar när det är dax att sova, tror jag hittat på det ordet själv när jag tänker efter) iaf, den låten är inte från 2017 för det var Truce med Twenty One Pilots. En annan sådan som var från i år var Hold on to me med Hurts, den är så sjukt bra. Två Fall Out Boy låtar hamnade oxå på min lista, Champion och Last of the real ones och så solklart To my brother johnny med Henrik Berggren. 
Mobil-17
Majas topplåtar 2017
 
Bästa upptäckt
oh, det finns många, framförallt öppningsakter som Hey Charlie och The Amazons. Mares, Havet och Södra Station tror jag alla var upptäckter under förra året, alla sjukt bra, så fina låtar. Återupptäckten av Rise Against oxå, så bra!
 
Årets mest överskattade låt och artist
Har dansat för mycket till Despacito och sjungit för mycket på jag trodde änglarna fanns för att lägga dem här, haha. Tror jag blivit mer tolerant med åren som jag sa redan förra året. 
 
Mest underskattade artist
Känner att Ana Diaz börjat komma upp sig nu vilket jag är sjukt tacksam för. Ida Redig kommer vara med i mello i år, man kan ju hoppas att det gör henne mindre underskattad iaf. Sedan liten svensk pop, jag har haft pilotsonen här förr, får väl säga Anton Nessvi nu oxå då han är minst lika underskattad som solo. Annan svensk pop som borde få mer uppmärksamhet är Erik Hassle och Erik Rapp, båda släppte helt magiska skivor (eller Rapp slöppte väl "bara" en ep men iaf) som inte ens jag har köpt även om jag lyssnat sönder dem. Ska råda bot på det snart men önskar som sagt att de uppskattades mer. Sen kan jag ju få fortsätta tjata om min pop-punk och att Bry borde haft större publik än vad han hade. 
 
Bästa comeback
Henrik Berggren, självklar. Även The Rasmus var en jäkla bra comeback, hade varit ännu bättre med turnédatum i norden, funderar nästan på en helg i München i september pga det men får se sen i februari när jag har obegränsat med stålar var pengarna hamnar ;P 
 
Bästa musikvideo
orkar in länka i år heller, ni får söka:
All Time Low - Life of the party
Fall Out Boy - Hold me thight or don´t
Papa Roach - Born for greatness (live) 
Pvris - Anyone else
James Blunt - Someone singing along 
 
Så musikåret 2017, nu har jag skrivit klart om dig. 2018 har börjat bra med Fall Out Boy, The Vaccines och Tonight Alive, även en hel del svenska releaser som Little Jinder, Josef Johansson, Oskar Linnros mfl. Sen att Troye Sivan är tillbaka med besked gör ju inte året sämre. Jag har som sagt redan planerat upp vårens konserter och det blir Popaganda även i år. Sommaren och hösten är tom just nu och jag tänker försöka hålla det så tomt som möjligt, jag vill börja förstå mina gränser och acceptera dem faktiskt och ägna mer tid på vänner och familj. Hoppas att jag lyckas med det, kram på er, tack för att ni läste ;) 
 
Titellåten
Henrik Berggren - Hold on to your dreams
 
 
Puss
Maja
 

We could be legends after all

Sleeping With Sirens
 
Alternativ titel: If I can live through this, I can do anything (Champion av Fall Out Boy).
Men det kändes lite väl allvarligt, jag har haft ett jäkla bra 2017 så,
 
Så, det här är mitt årliga inlägg nummer 1, året som gått i händelser så man känner att man åstadkommit nåt och kan gå tillbaka till o minnas vad man gjort. Har en del minnesproblem så skriver jag inte ner detta kommer jag inte komma ihåg vilket år specifika saker hände eller i vilken ordning. Det är viktigt för mig att hålla ordning så skriver detta ;) 
 
Året började bra med en lugn och skön nyårsdag där jag råkade sova till typ halv två på eftermiddagen. 
Jag jobbade då på Landshypotek där jag kände det som att jag vadade i gyttja de sista två månaderna, var hemskt att gå till jobbet varje dag och inte veta när min sista dag skulle bli samt att jag inte hade särskilt mycket att göra sista månaderna och bara fick hitta på arbetsuppgifter. 
Jag besökte äntligen morfar på demensboendet för första gången, inte blivit så många gånger där under året, jag försöker så gott jag kan, men det är jobbigt att se. Jag avskyr sjukhus och ålderdomshem, min ångest är lixom på högsta nivå där. Min morfar har det inte superbra där heller och det är tråkigt att höra alla mammas helt sjuka berättelser därifrån. Jag borde umgås mer med mina morföräldrar, båda två, nu medan tiden finns, känner redan att morfar levt på lånad tid i flera år, om allt går väl får han fira 93 år i sommar. 
Vi var på Green Day i januari med typ hela familjen, var en kaosartad dag och kväll, en sjukt jävla bra konsert dock, alltid velat se och vill nu bara se igen och få en ny chans men lite mindre kaos. (men men, shit happens, no hard feeling verkligen, kan inte skriva så mycket om det hela här) 
Under februari var jag sjuk i ca 3 veckor, var förutom en helg i november det enda jag var sjuk på hela året, tog allt på en gång, först bihåleinflammation deluxe tätt följt av influensa där jag hade skyhög feber i flera dygn och bara spydde, fick inte i mig någon mat på 3 dagar, bläk. Men ja, det var allt på hela året (!!!). 
Jag jobbade på travet varvat med landshypotek fram till sista februari, den dagen fick jag äntligen veta att det var min sista dag, på tiden att bekräfta det lixom. Kändes just då ganska skönt att sluta.
Såg Little Jinder för första gången av 4 under året, i Linköping, nedbantad spelning som skulle varit på garden inför 1500 pers, men den sålde antagligen sämst så var inne i minilokalen studion med 300 pers, ändå helt jävla magiskt med en så liten scen och att jag var så nära scenen. Var en bra start. 
Efter Landshypotek följde 2 månader av arbetslöshet där jag gick på en hel del nitar, var en prövning, fick oxå fightas en hel del med a-kassan för att tillslut få ut mina pengar därifrån. Fick ut pengarna 1 vecka innan jag började jobba igen i maj. 
I början på mars åkte jag till Göteborg och såg Tove Lo med Liz på Pustervik, var sjukt bra. Älskar Tove Lo!
Åkte efter det förbi Falköping och hälsade på Sara och barnen, blev bara den gången under förra året. I år vill jag försöka ta mig dit mer verkligen, snart 1 år sedan igen nu.
Jag gick på en massa intervjuer för olika jobb, fick ingenting o kändes lite hopplöst, var trött oxå och sov mycket under de två månaderna, var nog lite deppig, låg mest i sängen och såg på serier, hade en kurs jag skulle läst på distans men fick spara den till hösten för jag försummade den helt. Var oxå som sagt mycket bråk med a-kassan, och mycket kolla runt efter jobb och söka jobb. heltidsjobb att vara arbetslös egentligen. 
Vi var på Sum 41 typ hela familjen i mars, var så jävla bra, underbart att äntligen få se dem, så bra live, typ velat se dem sen jag var i 10-årsåldern, barndomshjältar verkligen. 
Veckan efter såg jag You Me At Six ensam, jag hade mycket ångest under mars och den dagen var helt hemsk, jag var helt borta hela dagen, glömde bort att äta, glömde saker jag skulle ha med mig osv. Glömde att man måste ha kontanter eller swish i fryshusets garderob, just då hade jag ingetdera, fick gå ur kön efter att ha visat biljetten och gå och ta ut pengar, var dessutom utfattig så fick ta ut en tjuga över beloppet och hade sedan 10 spänn kvar på kontot, haha, fick ta brorsan till hjälp så jag hade mat dagen efter. Min ångest brukar lägga sig när konserten startar men tyvärr föll det sig inte så på just den här konserten, mådde as hela kvällen men var en fin konsert, Josh (sångaren) pratade mycket om hur mycket de fightats med sina bokare för att få komma till Sverige och spela igen efter att ha varit borta i över 3 år, det är fint, fint oxå att de lyckades få en bråvallaspelning efter det så det blev 2 gånger i år och jag fick revansch på den där kvällen. Sedan några dagar senare var jag o mamma på Thomas Stenström i Linköping, var hur trevligt som helst med ett jäkla drag på publiken, som det ska va. 
I början av April döptes Sony och Rasmus lilla Nicko som för den delen växt som bara den under året, fattar inte att han är över ett år nu och springer omkring, gick så fort, han har varit och är en stor ljuspunkt, lilla busungen, man har verkligen aldrig tråkigt i närheten av honom :D 
Jag var på Tokio Hotel den 6 april i Stockholm, det var helt magiskt och så himla kul. Verkligen velat se dem så länge, roligt att jag och Kaulitz-tvillingarna är lika gamla och jag var 15 ca när jag började lyssna och då var de det oxå, jag minns att det var före de gick över till engelska, jag kommer alltid att sakna tyskan lite faktiskt. Det var fint att iaf få höra Dursch den Monsun på tyska då, och sjukt härligt att verkligen alla kunde sjunga med på tyska, så jäkla skön publik där typ alla var i min ålder. Snacka om att vi var många som längtat efter dem, de hade ju inte varit här på ett bra tag. Hoppas det inte dröjer lika länge till nästa gång.
Dagen efter var jag trött, den 7de april, hade tänkt att gå på stan i Stockholm, skulle egentligen stannat till lördagen på grund utav en annan konsert men den hade ställts in en vecka tidigare så jag tänkte som sagt gå på stan, men jag var som sagt trött så jag valde att åka hem. Någon halvtimme innan jag rullade in i Linköping, hemma i säkerhet körde lastbilen över människor på drottninggatan i Stockholm. Jag hade absolut kunnat vara där och kommer inte glömma den dagen i första taget. Det var och är en svart dag, jag har varit och tittat på väggen ett par gånger och satt upp en post-it, känns futtigt dock. På Lördagen var jag ganska sänkt och påverkad av det här men valde ändå att gå och ha roligt. Såg Little Jinder i Norrköping, det var vackert, var en av flera spelningar jag såg på arbis i år, så fint ställe. Jag stod längst fram med armarna PÅ scenen. Josefine sjöng verkligen så himla nära mig så många gånger och det var underbart fint. Jag råkade även springa in i henne efteråt och fick en bild med henne, så sjukt, kändes som att det mesta peakade den kvällen faktiskt. 
Som sagt gick jag på en hel del nitar under min arbetslösa tid, jag fick nästan skriva på kontrakt 3 gånger med olika företag, var så nära, fick massa lovat och sen drog sig företaget plötsligt ur o där stod jag o fick börja om igen. Sedan vände det äntligen och jag fick en tjänst som konsult via academic work igen, På Skandiabanken där jag först fick lovat 4 månader heltid över sommaren och som sedan i etapper blev till sista januari i år. I början av maj, precis innan jag började på Skandia var jag o såg Bry i Stockholm, den dagen var oxå förstörd av ångest, var jättesynd, minns nästan ingenting av konserten, är en dimma, men var iaf kul att träffa Bry igen efter konserten och vi fick en perfekt bild där vi hade matchande tröjor :) 
Klubb din Mamma fyllde 10 år och jag fick se Solen för första gången, äntligen blev det av, bara velat se dem sedan de startade, missat dem så många gånger. Skönt att det blev av. 
I slutet av maj var jag på elitoppet med travet o jobbade, var sjukt kul men blev mycket jobb de veckorna med heltid på skandia, något jag inte direkt tonade ner under resten av året. 
Under våren dök äntligen någon upp som jag längtat mycket och länge efter, plötsligt var Henrik Berggren tillbaka med besked och jag var och är helt lyrisk över det, det gjorde hela mitt år faktiskt. Det är synd att Henrik har ME, jättesynd verkligen, ingen förtjänar det (tyvärr har min moster det så jag har sett det på nära håll, det är ingen rolig sjukdom, säg den sjukdom som är det dock) Men Henrik är, likt min moster, en inspirerande och stark person som inte låter sig kuvas av detta, jag tycker det är så fint. Jag älskar att han äntligen tog sig ut ur mörkret och vågade börja spela live för oss, på sitt sätt, med sin stol och med sina pauser. Det var magiskt att se honom igen på Gröna Lund, var en självklarhet för mig att vara där. Första av 5 gånger som jag såg honom under året.
Den 10de juni var jag och pappa på Håkan Hellström på stadion i Stockholm, det var en kväll där turnénamnet verkligen fick leva upp till sitt namn, Rullande Åska, shit vad det regnade, aldrig varit så blöt. Var läskigt när det började blixtra precis över oss och dundrade öronbedövande, konserten fick ju tillome avbrytas i 10 min tills blixtarna hade passerat. Fortsatte sedan att regna hela konserten men det är något man kommer minnas, det var sjukt fint med regnlåtar i regnet, det var sjukt bra överhuvudtaget, tyckte faktist att den mer torra bråvallaspelningen några veckor senare bleknade i jämförelse. 
Efter det var jag kvar i Stockholm och sov hos min morbror med familj, sen på måndagen blev det the 1975 med mamma på grönan. Den spelningen flyttades dit efter att de ställt in sin spelning i Globen i februari, jag var så besviken eftersom vi hade så bra platser och jag verkligen ville se en riktig arenaspelning i Sverige med dem. När vi väl såg dem hade besvikelsen lagt sig och de var sjukt bra, oxå det en väldigt regnig dag fram tills konserten startade. Dagen efter var jag supertrött av full jobbdag efter den helgen, hade väl sovit kanske 3 timmar, återkommande historia i mitt liv. Efter jobbet lullade jag ändå iväg till Elsas hus och såg fina Kristian Anttila, man får passa på när bästa är i stan lixom, var helt underbart. 
Den där veckan asså, fattar ju inte hur jag inte kollapsade när man kollar kalendern såhär i efterhand. På onsdagen åkte jag till Vaggeryd och jobbade kvällsrav efter jobbet och på torsdagen var jag o Sony o Nicko på Putte i Parken här i Linköping, såg bara FO&O dock sen gick jag hem o sov och packade. Dagen efter, på Fredagen flög jag till Berlin, hade några riktigt fina dagar där, var på Berlin Zoo, sov i sovsal och lärde känna massa nya människor, åt tillome frukost med en rumskamrat sista dagen, väldigt social helg och väldigt fri från ångest oxå. Var en sjukt bra helg, skönt att jag får ha sånna, tacksam! Var framförallt där för minifestivalen Monster Bash som bestod av Issues, State Champs, Pierce The Veil, Sleeping With Sirens och Good Charlotte, dagen innefattade även ett meet and greet med Good Charlotte, mina största hjältar, det var så himla trevligt verkligen, så chill och fint, jag gav dem ett brev och vi pratade en stund, de sa att de gillar Sverige och var glada att jag åkt så långt för dem. Lärde även känna två tjejer i kön som oxå var där själva och vi hängde med varandra längst fram hela konserten, var skönt att ha dem, tog även tåget tillbaka till mitt hostel tillsammans med en av tjejerna, kändes skönt då det ändå var mitt i natten i Berlin, jag kände mig aldrig otrygg i Berlin dock, jävla härlig stad, vill bara tillbaka. Kom hem från Berlin till arlanda mitt i natten på måndagen och mamma hämtade mig, var väl hemma vid 4 på morgonen och gick o jobbade som vanligt dagen efter, var trött men det gick. Hade även gästiskonsert med musikkåren där på onsdagen. sov ganska mycket på midsommarafton när jag äntligen var ledig o hemma kan man lugnt säga. 
Veckan efter var det Bråvalla med allt vad fyra dagars festival innebär. Såg väldigt mycket bra konserter där och hade 4 helt underara dagar. Finns mer om de dagarna på min Instagram. Minns att sista dagen hade jag så ont i kroppen att jag mest låg ner, 4 dagar börjar nog bli lite mycket för min del tror jag. Bästa spelningen där var lätt Linkin Park, jag var helt tagen av dem, det var så fint att äntligen få sem dem. I efterhand är det jobbigt och tungt att tänka på eftersom Chester dog bara tre veckor efter det, jag har ännu bara precis börjat smälta att han är borta och det har snart gått 6 månader. En annan spelning från Bråvalla jag minns är Little Jinder där hon hade pyro i tältet och ljudet var skyhögt, jag var seriöst lomhörd i tre dygn efter, trots öronproppar, skönt att hörseln kom tillbaka som den skulle, ganska legendariskt att hon lyckades med det dock, haha, hon är bäst. 
Efter Bråvalla jobbade jag en vecka och sedan åkte jag till Zürich med musikkåren, eller jag kom och mötte upp dem snarare, de hade ju redan rest i flera dagar när jag flög från Linköping på fredagen. Var där över helgen, var sjukt jävla varmt och åskoväder varje dag, klassiskt Zürich-väder, finns ett par inlägg på min instagram om det också som man kan läsa. Fick själv inte vara med och tävla för jag är för gammal nu men var mäkta stolt när de tog en guldmedalj i marschtävlingen. Så kul! Var en bra resa, efter jag kom hem på måndagen var jag på jobbet på tisdagen. Jag klarade bara fram till lunch, var helt yr och kunde knappt se nånting, hade feber och var allmänt borta, jag lyssnade på kroppen och gick hem efter lunch och sov hela dagen därefter, plus att jag valde att inte jobba in några timmar de kommande dagarna som jag hade tänkt. Jag borde väl ha haft en ledig dag där på tisdagen men skönt att jag iaf lyssnade på kroppen när jag höll på att kollapsa, hade varit onödigt att tuppa av känner jag och det var verkligen påväg dit. 
Vi hade möhippa för Elaine och sedan var det Elaine och Fredriks bröllop helgen efter det, var trevligt, mycket fina dagar med en massa trevliga människor. 
Jag jobbade massor, både veckodagar och helger och kvällar osv. 
Jag åkte på Malmöfestivalen och såg Henrik igen, då mådde jag inte bra, skulle gått med brorsan men han blev sjuk i sista stund så jag fick gå själv. Var så himla slut just då, grät mycket den dagen, hela tågresan till malmö faktiskt, en person bredvid mig gick av i Lund och han tittade menande på mig, klappade mig på axeln och sa "ha det bra nu", det var en liten gest, men det behövdes, det behövs att vi är sånna mot varandra. Kvällen blev regnig, inte lika illa som Håkans spelning men nästan, var ihållande hällregn, var så jäkla blöt. Men det var en fin spelning. Hurula innan, han är förjävla bra, första av tre på tre veckor, kul att ha sett honom flera gånger, tur oxå eftersom jag inte mådde så bra och inte hann se hela spelningen i Malmö. Åkte till Köpenhamn dagen efter för att fånga Pokémon i fisketorvet-gallerian, åt dyra smörrebröd och gick upp till level 29 i spelet. Nådde level 30 senare under hösten, spelar fortfarande varje dag, en del av min vardag, men blir kanske bara 30 minuter max per dag, brukar ta det på vägen till jobbet, bra morgonrutin. I Malmö såg jag även en del andra artister, Linnea Henriksson, Hampus Carlsson, Oskar Linnros mfl. var ändå fina dagar i slutändan. På Lördagen kom jag hem till Linköping och gick på en minifestival som hette let´s spend the night together, var Hurula, Weeping Willows, Veronica Maggio mfl. Var en väldigt fin kväll, på slutet vågade jag äntligen hälsa på några jag följt på instagram ett tag som jag sett på spelningar jag varit på under sommaren men inte vågat hälsa på tidigare. Tur eftersom Popagande två veckor senare blev så jäkla mycket roligare med Michael och Jan, hade annars blivit en helg i tystnad likt popaganda 2016 när jag inte pratade med någon alls på två dagar där. Kan faktiskt bli lite tråkigt i längden att bara vara själv på allt jämt, speciellt festivaler. Popagande var hur trevligt som helst, ska dit igen i år, blir tredje gången gillt. Är verkligen min typ av festival, så himla lugnt o skönt o bara massa bra musik. Synd att jag var för trött för sista efterfesten, hade ju lätt gjort den men skulle vara värd för Elaines babyshower dagen efter, var ansvarsfull nog att fatta att jag behövde sova vid midnatt istället för 05 vilket det annars blivit. Var en mysig eftermiddag på Söndagen sen, hade inte velat vara för trött för den, väldigt värt. 
Jag började en kurs eftersom jag inte var helt säker på ifall jag skulle få ha kvar jobbet efter augusti, pluggade stadsplanering, var väldigt kul faktiskt. Tog även igen kursen från våren och läste en kurs på distans i musik (den sparade jag dock till december och fick stressa klart, men klarade den i Tisdags, tre dagar före sista inlämning så är nöjd) Fattar ju i efterhand inte hur jag hann jobba typ heltid, plugga på halvtid och gå på konserter under hösten. Hann även jobba en hel del helger trav, mitt liv i 180 asså. 
Såg Krisitan Anttila igen i Norrköping, man får passa på som sagt, måste ju ha mina minst 2 om året. Inte varit framme o hälsat nån av dem dock, kände att jag redan varit det och vill inte vara påflugig även om jag vet att han gillar när man hälsar o alltd kommer ihåg mig om jag påminner honom om vilka gånger vi setts tidigare. Har ju egetnligen fått allt, vill lixom inte kräva mer av honom men ska nog stanna o prata en stund nästa gång ändå.
Jag var och såg All Time Low med Creeper och Hey Charlie som förband, var en jävla kul dag, fick verkligen allt och lite till. Hade meet and greet med All Time Low och det var så himla trevligt, fick prata precis så mycket jag ville, de är så himla roliga, älskar dem. Fångade även en setlist från Creeper och fick den signerad av hela bandet som kvällen till ära sminkat sig som Kiss efter spelningen och kom ut hela bandet och pratade och tog foton. Fick en väldigt bra bild med dem, köpte en dyr hoodie som jag spenderat typ hela hösten o vintern i hemma, den är så sjukt skön. De är himla bra live och älskar hur de är mot sina fans och hur vi som fans är mot varandra, Creeper cult familjen asså, så fina människor. 
Elaine o Fredrik välkomnade sina tvillingar och jag har varit och besökt dem ett par gånger under hösten/vintern, så fina tjejer, man blir ju inte mindre sugen på barn lixom, men för min del får det vänta några år, är inte där än. Men är fint att få umgås med sina vänners barn iaf, värdesätter varje stund jag får med dem och ska försöka lägga mer tid på mina vänner och deras barn detta året. Känner att jag försummat de flesta av mina vänner under året, men ja, jag har ju varit ganska upptagen. Ska bli så skönt att inte plugga i år, räcker så bra med att jobba heltid faktiskt. 
Jag var på årets bästa konsert, Papa Roach i slutet av oktober, berättar mer i musikinlägget som kommer upp snart. Var även och såg Rise Against eftersom Sleeping With Sirens öppnade, det var en sjukt bra kväll och jag blev verkligen påmind om hur mycket Rise Against är rotat i mina tidiga tonår, hade helt glömt det. Var även på Raw Comedy dagen efter på Hilton Slussen, var en mysig kväll med bra standup, bland annat Thomas Järvheden. Inte varit på standup på flera år. 
Jag var på synundersökning i oktober och fick reda på att jag är översynt och behöver glasögon, sedan jag fick dem och fått vänja mig har verkligen min livskvalitet förbättrats avsevärt, tillochmed min vardagsångest är lägre, framförallt på jobbet där den varit ganska jobbig, har inte ont i ögonen längre, vaknar inte med igengrodda ögon som knappt går att öppna heller. Det är rätt fint helt enkelt. Var en jobbig invänjningsperiod dock, man får verkligen ta det en dag i taget, var extra roligt att jag blev inkastad på telefon ett par dar på skandia just den första veckan och fick sitta o mata kö med headset och nya glasögon, hade migrän varje dag, var intressant men överlevde det med. 
Var på Timo Räisänen med Lilly, var en mysig kväll där vi även fick bild med Timo efter. På Arbis i Norrköping igen. Älskar det stället. 
Veckan efter var jag där igen på Svenska Björnstammen, typ längst fram med Michael och Jan mfl, var en sjukt härlig kväll, hade inte sett Björnstammen på sjukt länge, kul med hemmaspelning oxå, bäst publik.
Dagen efter fyllde Nicko 1 år så var där och firade, sedan på kvällen var jag med mamma och pappa på Thåström i Linköping. Skrev ju 2016 efter att han gästade Håkan på Ullevi att jag skulle ta chansen om jag fick den, glad att jag gjorde det, fan vad bra det var!
Dagen efter det var jag på Pvris i Stockholm med hemfärd mitt i natten o hemkomst klockan 3. Var en bra spelning, fint att hålla hand med Lynn igen även om det bara var några sekunder. 
Gillar att jag kan läsa i kalendern att jag dagen efter på typ 3 timmars sömn jobbade både skandia och travet, en såndär dag jag kommit att kalla monstermåndag, har blivit ett par sådana under året. 
Sedan var jag på Oskar Linnros helgen efter, var fint att för första gången se på en egen konsert, bara sett på festivaler åtskilliga gånger sedan jag såg honom första gången på Peace & Love 2010, så dax efter 7 år då. 
Vi var på Queen med Adam Lambert. Var så himla fint att se, fint att både Sony o Rasmus tog sig iväg på det oxå. Var verkligen en sjukt bra spelning, mycket nöjd.
Helgen efter skulle jag åkt på Rein, Avantgardet och Vita Bergen i Huskvarna men fick sälja den biljetten eftersom jag var sjuk, låg hemma o sov den dagen o kvällen men fick genomlida en dag på travet där på söndagen och missade inget jobb sen efter, var bara förjävla täppt varje dag men hade ingen feber efter lördagen iaf. Helgen efter det var jag på Lorentz, det var mys. Nu är vi inne i december, är nästan klar med min recap, fan vad mycket text det blir, jaja, är ju mest för mig själv detta egentligen, musikinlägget som kommer sen blir mindre rörigt, kanske lika långt dock, kan inte lova nåt där.
Jag var o såg Henrik igen, i Malmö igen med brorsan den här gången, var en sjukt bra helg, var så trevligt att gå på konsert med honom och bo på hotell osv, längesen sist. 
Sedan såg jag Henrik igen bara en vecka senare i Linköping med pappa, var magiskt, stod längst fram och Henrik sjöng centimeter från mitt ansikte, jag var helt fel flera dagar efter, det var en stark kväll. kvällen efter var jag o pappa på årets sista spelning, The Sounds på arbis, jag var lite dimmig efter Henrik dagen innan men de var bra, sjukt bra faktiskt, kul publik oxå, hade inte väntat mig ett moshpit till living in america lixom.
Det blev jul och det var ganska lugnt, gick bra. Var på Star Wars i mellandagarna, förjävla bra film. Blir inget inlägg om film i år heller btw, jag har bara varit på bio 2 gånger och sett kanske 3 filmer totalt utöver det så har inget stoff. Mer fokuserat på musiken. Har sett en del serier, som att jag ju faktiskt såg hela Andra Avenyn under året och helt skam 3 gånger om. Skam kan man fortfarande se, finns uppe på play, en serie som faktiskt alla borde se. Jag tror jag ska dra igenom den igen snart faktiskt.
Spenderade nyår ungefär som föregående år, på en lugn tillställning hos Sony o Rasmus, var skönt och mysigt. 
 
Så, jag tror jag är klar här, förlåt för en lång och väldigt rörig text utan datum osv. Jag är väl som oftast inte särskilt organiserad rent privat vilket den här bloggen egentligen är ämnad för, för mig. Sen att typ 30 pers brukar vilja läsa det här inlägget är ju bara roligt. Jag ska skriva ett om musiken från året som gått nu, det blir intressantare om dravlet om mitt år. Jag hade ett bra 2017, men 2018 satsar jag på att jobba och framförallt plugga mycket mindre. Jag ska även försöka trappa ner på konserterna till hösten. Förra året blev det 40 konserter och typ 3 festivaler, tycker faktiskt själv att det är lite mycket även om det är min främsta hobby. Däremot att jag redan bokat in 16 konserter och 1 liten festival fram till juni, hahaha. Jag ska försöka umgås mer med vänner i år, inte bara innersta kretsen utan alla ni andra jag aldrig hinner med, vi har ju busy lives allihop dock men jag lovar att försöka mer iaf. 
 
Länkar till min instagram nedan och till titelåtarna:
lonelylintu på Instagram
Fall Out Boy - Champion
Sleeping With Sirens - Legends
 
Ha det fint alla
 
Puss
Maja
 
RSS 2.0