♥ Henrik Berggren ♥

 

Jag sa ju att jag skulle skriva mitt inlägg om musik oxå, jag sa att det bara skulle ta ett par dagar, det gick en vecka igen. aja, sånt som händer. Nu är klockan nio på mogonen en lördag och jag har sovit 8 timmar inatt så sitter här o skriver nu. Har på senaste tiden vant mig vid 5 timmars sömn igen, hoppas vända på det i år. Så, tillbaka till ämnet, 2017 års musik. Vi kör de vanliga rubrikerna, ni får tänka på nu att jag varit på ca 40 konserter och 3 festivaler under året så nu blir det ännu svårare för mig att välja men nu kör vi ;)

 

Den alltid svåraste kategorin, var det Håkan på stadion i regnet? eller att vara centimeter från Henrik Berggren i Linköping? eller Little Jinder på Arbis när jag stod med armarna på scenen? eller kanske All Time Low/Hey Charlie/Creeper när jag fick allt o lite till? eller varför inte Berlin och träffa Good Charlotte? Kanske även att återupptäcka Rise Against pga Sleeping With Sirens? Tonårsdrömmen Tokio hotel? Eller att dansa o sjunga mig hes till Björnsatammen med Michael och Jan? Alla de där såklart! Men min favoritkonsert var att se Papa Roach på en liten och varm klubbspelning, de är så extemt bra live och publiken var helt magisk. Vi talar om ett moshpit som gjorde hela golvet till ett hål, hela golvet, skojar inte här, det var mäktigt att vända sig om och se det samtidigt som man pressades framåt, haha, var dock ett jäkla bra crowd som aldrig kändes för thight och ingen som hoppade på mig eller så, förlåt men kändes att det var 18årgräns. All Time Low kunde jag inte knappt andas på och fick konstant armbågar i huvet o bröstet, så många unga svimmade där framme, ingen svimmade på Papa Roach vad jag minns, vi vuxna vet hur mycket pushing som är ok och jag tror vi har lärt oss att äta mer innan och ta hand om oss själva. Dock kan jag inte minnas att jag varit såndär som kidsen är idag men det har jag säkert, jag var iaf mycket sämre på att ta hand om mig själv förr. haha lång rant, sorry, jag ska gå på en massa kids-spelningar i år så kommer att behöva utstå en del, det är lugnt, jag älskar när mina band lockar ny och ung publik, de lär sig i sinom tid och kommer sitta som jag sitter nu och gnälla när de är 28 och fortfarande går på konserter med en publik på 13-17 som majoritet. Dock älskar jag att de ser upp till mig, det finns trots allt väldigt många som sköter sig och är fina mot varandra. 

 

Linkin Park, det dinns inget att säga, samtidigt finns det allt att säga. Jag saknar Chester så mycket, hela tiden, det gör lixom bara ont i mig. Den där spelningen var så mycket av en win för mig, jag stod så bra till och de fyllde verkligen fältet på Bråvalla, alla skulle se Linkin Park. Allt kändes så jävla värdigt den där kvällen. Jag hade längtat efter att äntligen få se dem i så sjukt många år, jag var typ 11 år när jag började lyssna och de har varit med mig sedan dess, trots förändringar i musksmak och förändringar i deras sound, jag har aldrig släppt dem. Jag har inte släppt dem nu heller, känner lite hur jag vill skriva ett eget inlägg bara om dem men jag klarar inte det just nu. 

 

En annan sjukt bra festivalspelning var Little Jinder, helt crazy och var så mysigt att Miriam Bryant gästade på den, var även sjukt kul att se min Miriam fylla hela fältet på Bråvalla på sin egen spelning. Henrik Berggren på Bråvalla var ju oxå helt amazing eftersom han mot min förmodan fyllde hela fältet, jag trodde inte det, skönt att ha fel, älskar att bd och shoreline har blivit en kult, det är vackert. Popaganda var ju bara helt magiskt i sig, en fenomenal helg med fina nyblivna vänner, känns lite som jag känt Michael o Jan hela livet, allt klickar så bra när man umgås med dem på festival o konsert, ska bli kul med Where´s the music i år, bara några veckor kvar nu. 

 

Hampus Carlsson på Malmöfestivalen (äntligen), Linnea Henriksson där oxå och Frida Hyvönen och Henrik Berggren och Oskar Linnros, haha. var mysigt med Little Jinder i Linköping efter hennes turnéavslut redan varit oxå. klubbgig är det ju Thomas Stenström, Solen och Björnstammen som regerar på, solklart även Little Jinder och Henrik Berggren här. 

 

 

Hur ska jag kunna välja när jag köpt 40 cd och 10 vinyl? haha, men jag tror det var Henrik Berggrens comeback ändå. Andra skivor som är bra är:

Creeper

James Blunt

The Rasmus

Sleeping With Sirens

All Time Low

Timo Räisänen

Oskar Linnros

Pink oxå

Papa Roach

You Me At Six

The Amazons

Hurts

Säkert!

Ed Sheeran

Foster The People

Pvris

Nothing But Thieves

Erik Hassle

 

Finns två playlists på min spotify, länkar dem här, kan inte välja. Min mest spelade är min blanket song nummer ett (blanket song/snuttefiltlåt - för mig en låt som jag lyssnar på för att lugna min rush av tankar när det är dax att sova, tror jag hittat på det ordet själv när jag tänker efter) iaf, den låten är inte från 2017 för det var Truce med Twenty One Pilots. En annan sådan som var från i år var Hold on to me med Hurts, den är så sjukt bra. Två Fall Out Boy låtar hamnade oxå på min lista, Champion och Last of the real ones och så solklart To my brother johnny med Henrik Berggren. 

 

oh, det finns många, framförallt öppningsakter som Hey Charlie och The Amazons. Mares, Havet och Södra Station tror jag alla var upptäckter under förra året, alla sjukt bra, så fina låtar. Återupptäckten av Rise Against oxå, så bra!

 

Har dansat för mycket till Despacito och sjungit för mycket på jag trodde änglarna fanns för att lägga dem här, haha. Tror jag blivit mer tolerant med åren som jag sa redan förra året. 

 

Känner att Ana Diaz börjat komma upp sig nu vilket jag är sjukt tacksam för. Ida Redig kommer vara med i mello i år, man kan ju hoppas att det gör henne mindre underskattad iaf. Sedan liten svensk pop, jag har haft pilotsonen här förr, får väl säga Anton Nessvi nu oxå då han är minst lika underskattad som solo. Annan svensk pop som borde få mer uppmärksamhet är Erik Hassle och Erik Rapp, båda släppte helt magiska skivor (eller Rapp slöppte väl "bara" en ep men iaf) som inte ens jag har köpt även om jag lyssnat sönder dem. Ska råda bot på det snart men önskar som sagt att de uppskattades mer. Sen kan jag ju få fortsätta tjata om min pop-punk och att Bry borde haft större publik än vad han hade. 

 

Henrik Berggren, självklar. Även The Rasmus var en jäkla bra comeback, hade varit ännu bättre med turnédatum i norden, funderar nästan på en helg i München i september pga det men får se sen i februari när jag har obegränsat med stålar var pengarna hamnar ;P 

 

orkar in länka i år heller, ni får söka:

All Time Low - Life of the party

Fall Out Boy - Hold me thight or don´t

Papa Roach - Born for greatness (live) 

Pvris - Anyone else

James Blunt - Someone singing along 

 

Så musikåret 2017, nu har jag skrivit klart om dig. 2018 har börjat bra med Fall Out Boy, The Vaccines och Tonight Alive, även en hel del svenska releaser som Little Jinder, Josef Johansson, Oskar Linnros mfl. Sen att Troye Sivan är tillbaka med besked gör ju inte året sämre. Jag har som sagt redan planerat upp vårens konserter och det blir Popaganda även i år. Sommaren och hösten är tom just nu och jag tänker försöka hålla det så tomt som möjligt, jag vill börja förstå mina gränser och acceptera dem faktiskt och ägna mer tid på vänner och familj. Hoppas att jag lyckas med det, kram på er, tack för att ni läste ;) 

 

Titellåten

 

 

Puss

Maja

 

♥